Stunder man minns.

Det finns stunder man minns. När folk frågar en vad ens bästa minne är så ploppar det oftast upp något väldigt fort. Den här dagen jag träffade Filip & Fredrik var en sån dag jag alltid kommer minnas, det är oftast det som ploppar upp först.
 
Jag satt och kollade Filip & Fredriks gamla program på Kanal5play och råkade se en länk där det stod "Var publik i Filip & Fredriks nya show". Jag nappade direkt, det här var min chans att träffa dessa två underbara killar som jag följt i över 2år. Varje tvprogram, podcast, blogginlägg och så fort deras ansiktet synts i rutan egentligen. Jag tror nästan att man skulle kunna kalla dom förebilder, hur vrickat det än låter. Två 40åriga fjaskon som skämmer ut sig i TV skulle nog vissa säga. Två genin skulle jag vilja kalla dom.
 
Efter mycket om och men kom vi iallafall vi till inspelningen på filmhuset i Stockholm. Vi blev hänvisade ner en trappa och sedan in i studion, ganska liten men mysig. Det var alltså "Nugammalt" vi var på inspelning på. Syftet med det programmet är att dom går igenom de 77 händelserna som format Sverige och vårat samhälle med en liten touch av humor över det hela. Smart programidé, enligt mig. Jag och Louise snodde till oss två stolar allra längst fram, vilket skulle betyda att vi skulle vara så nära Filip & Fredrik att om vi skulle sträckt oss fram skulle vi nog snuddat vid dom. Det tog ett tag innan duon kom in i studion, men efter ett tag hörde jag dom tissla och tassla med varandra i korridoren och sedan syntes dom i dörröppningen. Vilken energi dom pojkarna har, dom älskar vad dom gör och det syns på långa vägar.
 
Många har frågat mig om dom är likadana i verkligheten som i TV-rutan. Ja, ohja. Så fort det var paus på inspelningen satt dom och internskämtade och satt och pratade med publiken. Efter många timmar i studion var det slut, dom tackade alla i publiken så hjärtligt och lämnade rummet. Det var lite tråkigt, det skulle vara kul att iallafall få en bild med dom. Så jag och Louise vandrade ut och då stod båda två utanför och fikade, så vi log lite och började gå därifrån. Men vi ångrade oss fort, en bild ska vi fan ha. Så vi går tillbaka och jag frågar Filip om dom skulle kunna ställa upp på en bild. Han log stort och ropade på Fredrik.. "Vi ska ta biild". Dom båda tar armen runt mig och jag förvånas över hur lååååång Fredrik är. När jag gick därifrån kändes det som om jag uppnått ett av mina mål. Jag skakade iprincip i hela kroppen och ett stort brett leénde hade jag med mig. Efter detta har jag faktiskt mejlat bilden till Fredrik och han har svarat på varje mejl. Snacka om att bry sig om sina fans.
 
En otroligt givande dag och jag har lovat mig själv att detta inte var sista gången jag träffade dom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0